Christina Drangel

Scuse me att jag inte bloggat på några dagar, min hjärna har varit överkokt. Vi har varit på kurs i dagarna två, Easy och jag. Den här gången var det för Christina Drangel och jag är så fantastiskt nöjd och glad så det är nästan löjligt. Något annat som är löjligt är hur mycket jag kommit att älska den lilla hästen på så kort tid. Jag faller djupare och djupare i kärlekshålet och jag tror inte att jag någonsin kommer att komma upp ur det igen.

Vi gjorde team-övningar och vi arbetade förhand, förutom att vi gjorde mycket avsuttna övningar för att öka vår kroppskännedom. Easy blev totalt slut efter team-övning i en halvtimme, lilla hästen. Jag fick med mig mycket nyttigt att tänka på och jag lärde mig också något helt nytt: Hästar som är lite markskygga har ofta långa känselstrån under ögonen. Alltså längre än vanligt. Did not know that before. 

Vid arbetet för hand fokuserade vi på att bygga mag- och rumpmuskler bland annat genom att korsa bakbenen på en volt. Easy förstår snabbt och fick mycket beröm av Christina. Jag kan inte hjälpa att jag skiner som en sol och sträcker på mig som den stoltaste tupp när någon berömmer Easy, precis som att det vore min förtjänst att hon är en så härlig häst. Det är det ju inte det minsta, men ändå blir jag så glad så glad när andra gillar henne. 

Jag återkommer med mer lärdom jag tagit åt mig när hjärnan svalnat lite. Nu ska jag försöka lägga upp en träningsplan för hösten. Easy chillar i bästa hagen så länge. 

Helt slut efter team-övning

Arbete för hand. Tanken var att jag skulle ridit eg. därav hjälmen. Orka ta av sig liksom. 

Fina skogshagen...

...som också har en stor äng såklart.