"Hej Sanna! Tack for en fantastisk blogg! Du ger mig sa mycket inspiration! Jag har precis borjat lasa din blogg pa hastliv.nu (brukade mest lasa din ab-blogg) sa du far ursakta om jag kanske fragar nagot som du redan skrivit om. Jag marker att du blandar NH och "traditionell" ridning, att du exempelvis anvander trans och bett ibland, tomkor och har skor pa Ninna. Jag larde mig rida som barn pa traditionellt satt och sedan har jag haft erfarenhet i travsporten, men nu nar jag antligen(!) bestamt mig for att kopa hast har jag narmat mig NH och hittat ett perfekt stalle med losdrift aret om, barfota hastar, goda handledare osv men det ar hardcore NH som galler, de accepterar inte andra filosofier om man vill ha sin hast dar. Eftersom jag kanner mig valdigt osaker och annu inte har en lang NHerfarenhet har jag nagra fragor till dig; av vilken anledning foljer du inte bara NH? Vilka fordelar ser du med att blanda? Hur reagerar Ninna - marker du om hon foredrar att vara utan bett tex? Vilken ar din filosofi helt enkelt :-) Dessutom, skulle du rekommendera mig att kopa en unghast att lara tillsammans med eller en utbildad NH hast eller en hast att "lara om" tillsammans med? Om du redan skrivit om detta kanske du kan lanka till det inlagget... Tack pa forhand (och ursakta om jag inte har prickar pa a:n och o:n men jag bor i Italien)."
Jag älskar devisen "ta till dig det du vill och låt resten vara", och den jag följer jag när det gäller allt. Jag tror att det finns någonting att lära i alla dicipliner, likväl som det inom alla inriktningar finns idioter och fanatiker. NH är ju ett begrepp som många westernryttare fnyser litet åt, de menar att horsemanship ingår i stort sett i all hantering av westernhästar och att det är "fel" att göra business och "inriktning" av något som borde vara grundläggande kunskaper för alla som håller på med hästar. Och där är jag är beredd att till en viss del hålla med. Jag tror att både hästar och människor skulle må så otroligt mycket bättre om vi från start fick lära oss om hästens beteende och psykologi, lära oss att bli värdiga ledare för våra djur, oavsett om man rider engelskt, kör sina hästar, bara rider med halsring, tävlar fälttävlan, eller driver ridskola. Samtidigt tycker jag att det är bra att NH´n har blivit en "egen" inriktning i Sverige eftersom den då inte bara är förbehållen westernryttare utan blir gränsöverskridande, vem som helst kan ta hjälp av en NH-tränare för att få en bättre kommunikation med sin häst.
De fanatiker du skriver om träffar man som sagt på inom alla discipliner, och jag har svårt för dem. Alla hästar mår inte bra på lösdrift. Har de inte vuxit upp i flock, har ett stört flockbeteende, är väldigt stressade som individer (vilket oftast har att göra med att man avlat på flyktegenskaper för högre tävlingsprestationer) osv, så kan de ha svårt att acklimatisera sig till ett flockliv i nordisk kyla 24/7 (många raser har hovar som inte riktigt funkar i våra leriga hagar, har svårt att lägga på hull osv . Alla hästar kan inte gå barfota, min häst blev blockhalt av blödningar i sulorna och vara nära att få belastningsfång av att barfotaverkas (hon var två år, hade aldrig varit skodd före dess så det hade inte att göra med att hoven behövde vänja sig). Hon fick rehabiliteras i fem månader, tappade mycket i vikt och hade otroliga smärtor som blev till spänningar i hela kroppen och krävde omfattande kiropraktor/akupunktur-behandlingar, röntgen, och sjukbeslag. Nu är hon frisk, men jag har insett att hon är en quarter med mycket fullblods-blod i sig och därmed halvrisiga hovar som inte håller för att vara barfota (avelns fel igen). De som menar att skor är djävulens påfund tror jag inte på av den enkla anledningen att deras argument inte håller. Detsamma när det gäller vad man väljer eller inte väljer att stoppa i eller kring hästens mun. Repgrimma, bosal, kapson, hackamoore, eller sidepull är liksom bett väldigt kraftfull utrustning och inte ett dugg "snällare" mot hästen som jag ser det. Ninna är jobbad i repgrimma från marken sedan hon var ett och när jag väl satte ett tränsbett i munnen på henne behövde jag bara sänka min energi för att få henne att stanna. Likaså onereinstopet var etablerat från marken. Har därför aldrig behövt "bromsa" henne med bettet. Inte heller styra i egentlig mening, det har jag kunnat göra med vikthjälper och ben. Med bettet kommunicerar jag samling och ställning. Och alltid med total eftergift, vill ha en häst som så småningom bär sig själv utan stöd. Jag är av den åsikt att all utrustning kan skada hästen om man använder den fel. Tycker generellt inte att man ska sätta någonting i munnen på en häst som inte är eftergiven, som inte förstår grundläggande hjälper. Tycker faktiskt inte att man ska rida en sådan häst heller. Men har man en häst som accepterar ledarskapet, som ger efter för tryck, flyttar fram och bakdel, villigt ger efter för små hjälper, och samarbetar så kan man med gott samvete rida den med bett. När du köper häst ska du göra det med hjärtat. Kemin måste stämma, mindre viktigt om hästen är ung/gammal/inriden/NH-tränad eller inte. Många tycker att det här är ett puckat råd, samma personer brukar avråda från att köpa unghäst, men inte jag. Är man bara beredd att ta mycket hjälp utifrån så får man en fantastisk möjlighet att lära sig tillsammans med hästen. Man måste dock vara orädd och beredd på att hela tiden svara på frågor, ge direktiv, peka med hela handen. Den unga hästen vet ju inte vad som väntas av den i människoland, så det gäller att vara tydlig och ha gott om tålamod. Lycka till och kom i håg: Ta till dig det du vill, låt resten vara!