Jag blir inte klok på denna fransyska

Ibland förstår jag mig inte på Noémi, och idag har verkligen varit en sådan dag. På lektionen för Monika skötte hon sig som en prinsessa och tog verkligen ett enormt ansvar och var min lärare. Det är nämligen så att jag har stora problem med att jag undermedvetet spänner mig eftersom jag vet att Noémi bockar och att jag då ramlar av. Så jag spänner upp mig så mycket att jag faktiskt inte ens kan trava barbacka, så just nu longerar Monika mig medan jag kämpar med att våga slappna av och sedan sakta börja kunna ta tyglarna och inverka igen utan att spänna mig igen.

På mitt individuella pass idag gick det verkligen fantastiskt till en början. Noémi var lite på tårna och blåste upp sig, men höll sig fint på marken. Efter en stund lyckades jag verkligen slappna av och spänningen släppte äntligen! Jag skojar inte när jag säger att jag kände mig som Shakira i höfterna! Jag var så himla glad! Men det där varade inte länge, för plötsligt fick Noémi för sig att vi var klara med grundutbildningen och mitt i skritten stannar hon och far iväg i kaprioler. Oftast brukar hon göra stående kaprioler, alltså inga riktiga utan behåller frambenen i marken. Men nu kastade hon sig upp i luften och slog bakut och körde på ett nytt språng direkt när hon landat. Det blev någon konstig tvåaktig gångart av hennes kaprioler och där satt jag och undrade vad som hände. Det gick verkligen inte fort framåt, utan hon vann bara någon meter areal efter kanske fyra språng, men det hjälpte ingenting när det blev allt högre och mer krut i varje språng. Så till slut åkte jag fram och råkade sparka Noémi på knät och sedan gled jag av hennes rygg.

Efter det kastade hon sig upp i en kapriol varje gång jag lyfte över benet över ryggen, men jag fick ligga och hänga helt och hållet precis hur mycket jag ville på hennes rygg. Jag förstår verkligen ingenting. Varför bockade hon så den här gången?

Oftast brukar jag förstå precis varför hon bockar och vad det beror på utifrån sinneslag och andra faktorer, men idag förstår jag faktiskt inte. Hon bara exploderade från lugn skritt - som en blixt från klar himmel. I och för sig kör hon alltid från skritten, men idag var det annorlunda. Idag varnade hon inte alls, vilket hon annars gör genom att samla sig och skjuta lite rygg. Idag var det bara rakt på - bang bom.

Vi får se om hon låter mig att sitta upp imorgon. Om inte kan det ju vara kotan i ryggen som spökar igen, men varför skulle den hoppa fel mitt i skritt på rakt spår? Det känns lite väl långtsökt. Eller är det just det - långsökt? Hur långsökt kan en häst vara egentligen? När det kommer till Noémi är det inte mycket som förvånar mig längre eftersom hon är lite väl intelligent för sitt eget bästa ibland.

Hon tyckte nog att jag lärt mig så vi skulle gå och göra något annat. Jag har ingen aning faktiskt. Inte den blekaste!
Men fortsättning följer...

Kommer Noémi fortsätta utveckla en ny gångart eller kommer hon låta matte lära sig slappna av?
Vad tror ni?

Den där Noémi, jag blir inte klok på henne.